Home
General News of Curacao
Curacao Police News
Curacao Politics News
Curacao Judicial News
Curacao Sports News
Curacao Entertainment News
Aruba News
Bonaire News
StMaarten News
Holland News
International News
Obituary
Skina di Sorti
Lorito
Micho
Curacao Horoscope


Hire The Best

User login

Who's online

There are currently 0 users and 333 guests online.
Google

Minister Adriaens ta na Trinidad pa un bishita di trabou ; Komo parti di su vishon pa drecha kalidat di bida pa medio di ICT


Submitted by admin on Thu, 08/05/2008 - 21:39.
WILLEMSTAD - Minister di Tráfiko i Komunikashon ir. Maurice Adriaens i un delegashon ta aktualmente na Trinidad pa un bishita di trabou. E meta di e biahe ta pa haña informashon i interkambiá di konosementu kon por hasi mihó uzo di ICT pa komunidat den su totalidat. Ta ampliamente konosí ku den Karibe e islanan di Trinidad i Tobago tin basta konosementu i eksperensia riba e área aki.
Primeramente e delegashon a bishitá University of the West Indies (UWI). Na e universidat di renombre aki, Profesor Copeland, Dr. Mallalieu i su tim di e fakultat di ingenieria a duna un splikashon amplio kon UWI ta envolví riba diferente área di ICT pa sektor gubernamental, sektor komersial i komunidat en general. Diferente spesialista di UWI a interkambiá i duna ehemplonan klave kon a inkorporá ICT den edukashon, hustisia, salubridat públiko, pero tambe a ilustrá kon UWI ta traha huntu ku e sektor komersial pa desaroyá instrumento nan di ICT ku ta benefisiá komunidat di Trinidad. Tambe e posishon liderato ku gobièrnu mester tuma, ròl di sektor komersial i alabes esun di e regulador di telekomunikashon tabata punto di diskushon. Un bon sinergia i union entre e partner nan aki lo resultá den benefisio pa e komunidat, komersio i gobièrnu mes.
E profesor nan Sankat i Kochhar, ámbos dekano di UWI a mustra nan interes pa bini Kòrsou pa mustra e posibilidat di estudio ku UWI ta brinda riba nivel di “bachelor, master” i tambe “post graduate”. No sea kua fakultat, for di esun di lei te esun di agrikultura, ICT ta forma parti integral di tur. Maske Trinidad ta riku nan petroli i gas, nan ta mira ICT komo un instrumento pa krea posibilidat nan nobo pa nan pais. “New vision, new industry, new wealth” (vishon nobo, industria nobo, rikesa nobo) profesor Copeland a terminá bisando.
Tambe e delegashon enkabesá pa minister Adriaens a bishitá CANTO ku ta e organisashon ku ta representá mayoria kompania nan di telekomunikashon den Karibe. Sekretario General di CANTO, sra. Fraser, a kombersá riba diferente desaroyonan interesante ku CANTO ta ehekutando aktualmente. Unu ku a resaltá ta esun di laptop pa muchanan di skol (e asina yamá One Laptop Per Child). E plataforma di ICT ku minister Adriaens a instalá último aktualmente huntu ku Ministerio di Edukashon i un organisashon na Ulanda ta den proseso pa kuminsá un proyekto piloto na algun skol na Antia. Sra. Fraser a invitá minister Adriaens pa bishitá e konferensha di CANTO ku lo tuma lugá den yüli próksimo. Alabes minister Adriaens a aseptá e invitashon pa elaborá durante e sekshon spesial dediká pa mandatarionan i direktornan di kompanianan. Pa e sekshon aki Caribbean Internet Exchange (CIX) ku pronto lo wòrdu establesé na Kòrsou, minister Adriaens a laga buta riba agenda.
Mirando e importansia pa tin lasonan estrecho ku organisashonnan di ICT den Karibe, Minister i su delegashon a bishitá e organisashon Caribbean Telecommunications Union (CTU), ku ta e organisashon di ICT ku ta forma parti di CARICOM. Sra Lewis, sekretario general a duna un splikashon amplio di nan organisashon i diferente di nan proyektonan andando riba diferente di e islanan den Karibe. Na Trinidad preis di internet a baha konsiderá, di $60,- pa $30 pa un konkekshon di 2Mb mirando ku gobièrnu a laga un kompania establesé konekshon di kabel. E kompania aki, ARCOS, tambe tin presensia na Kòrsou.
“Akseso, kalidat i rapides di internet tin di haber ku e faktor di gastu i sèn. Gobièrnu mester tuma un ròl aktivo i posishon firme den esaki si realmente bo ke duna un empuhe den uzo di internet den bo komunidat. Esaki ta solamente posibel si gobièrnu tin un vishon bon definí di ICT i buta esaki riba un nivel haltu i klave den e struktura di gobièrnu”, segun sra. Lewis.

Score: 0.0, Votes: 0