<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?>
<!DOCTYPE rss [<!ENTITY % HTMLlat1 PUBLIC "-//W3C//ENTITIES Latin 1 for XHTML//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml-lat1.ent">]>
<rss version="2.0" xml:base="http://laprensacur.com/content">
<channel>
 <title>Laprensa Newspaper - Kriminalidat</title>
 <link>http://laprensacur.com/content/taxonomy/term/23/0</link>
 <description>&lt;p&gt;Aki nos por diskuti, i debati riba kiko por hasi pa drecha e problema di kriminalidat ku korsou tini.&lt;br /&gt;Anto nos no kier mira posts solamente ku ta kritika so. Aporta algu positivo tambe anto bini ku proposishonan konkreto di kon abo ta kere mester atende a problema aki.&lt;/p&gt;</description>
 <language>en</language>
<item>
 <title>The Invaders, their lies and their modus operandi</title>
 <link>http://laprensacur.com/content/node/11303</link>
 <description>&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;font style=&quot;BACKGROUND-COLOR: #ffcc00&quot; size=&quot;5&quot;&gt;pay attention to names like Bechtel and Kpmg. Both of Curacao International airport. Bechtel has 50 % of stock and Kpmg had the consultancy and brewed the contract together with Spichtstof.&amp;nbsp; I wonder next time the USA invade Iran if these names like Bechtel and Kpmg,&amp;nbsp; Bearing&amp;nbsp; Point, you know that the invasion was carefully planned and executed to the details.&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;table style=&quot;WIDTH: 100%; mso-cellspacing: 1.5pt&quot; cellpadding=&quot;0&quot; width=&quot;100%&quot; border=&quot;0&quot; class=&quot;MsoNormalTable&quot;&gt;
    &lt;tbody&gt;
        &lt;tr style=&quot;mso-yfti-irow: 0; mso-yfti-firstrow: yes&quot;&gt;
            &lt;td style=&quot;BORDER-RIGHT: #ece9d8; PADDING-RIGHT: 7.5pt; BORDER-TOP: #ece9d8; PADDING-LEFT: 7.5pt; BACKGROUND: #eeeedd; PADDING-BOTTOM: 7.5pt; BORDER-LEFT: #ece9d8; WIDTH: 1.25in; PADDING-TOP: 12pt; BORDER-BOTTOM: #ece9d8&quot; valign=&quot;top&quot; width=&quot;120&quot;&gt;
            &lt;p class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;MARGIN: 0in 0in 0pt; LINE-HEIGHT: 148%&quot;&gt;&lt;strong&gt;&lt;em&gt;&lt;span lang=&quot;ES&quot; style=&quot;FONT-SIZE: 16pt; COLOR: #444444; LINE-HEIGHT: 148%; FONT-FAMILY: Georgia; mso-bidi-font-family: Arial&quot;&gt;TITLE&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td style=&quot;BORDER-RIGHT: #ece9d8; PADDING-RIGHT: 7.5pt; BORDER-TOP: #ece9d8; PADDING-LEFT: 7.5pt; PADDING-BOTTOM: 7.5pt; BORDER-LEFT: #ece9d8; WIDTH: 487.5pt; PADDING-TOP: 7.5pt; BORDER-BOTTOM: #ccccbb 1pt solid; BACKGROUND-COLOR: transparent; mso-border-bottom-alt: solid #CCCCBB .75pt&quot; valign=&quot;top&quot; width=&quot;650&quot;&gt;
            &lt;p class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;MARGIN: 0in 0in 0pt; LINE-HEIGHT: 148%&quot;&gt;&lt;strong&gt;&lt;em&gt;&lt;span lang=&quot;ES&quot; style=&quot;FONT-SIZE: 16pt; COLOR: #111122; LINE-HEIGHT: 148%; FONT-FAMILY: Georgia; mso-bidi-font-family: Arial&quot;&gt;Baghdad year zero: &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;</description>
 <category domain="http://laprensacur.com/content/taxonomy/term/23">Kriminalidat</category>
 <pubDate>Fri, 28 Sep 2007 13:37:27 -0700</pubDate>
</item>
<item>
 <title>Poko popko mundu ta bin komprende media di kominikashon</title>
 <link>http://laprensacur.com/content/node/11200</link>
 <description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;font size=&quot;3&quot;&gt;&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;font size=&quot;3&quot;&gt;Un medio di komunikashon&amp;nbsp; ku ta manipul&amp;aacute; notisia ta teje &lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;&lt;strong&gt;&lt;font size=&quot;3&quot;&gt;un net robes di pensamentu i ta e kausa prinsipal ku bo ta keda p.e. vota robes riba hendenan&amp;nbsp; kontrali na bo bienestar. Por supuesto ku e krimen aki ta masha difisil pa kontra arest&amp;aacute;, ya ku mayoria di komunikadornan i periodista ta forma nan bida, kome, paga hypot&amp;eacute;k, manda yu bai studia, ora e yu bini b&amp;egrave;k buska trabow pe, lokwal kasi semper e ta depend&amp;eacute; di e mundu ku e ta sirbi ku su p&amp;egrave;n.&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;div align=&quot;center&quot;&gt;
&lt;table style=&quot;WIDTH: 375pt; mso-cellspacing: 0in; mso-padding-alt: 0in 0in 0in 0in&quot; cellspacing=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;0&quot; width=&quot;500&quot; border=&quot;0&quot; class=&quot;MsoNormalTable&quot;&gt;
    &lt;tbody&gt;
        &lt;tr style=&quot;mso-yfti-irow: 0; mso-yfti-firstrow: yes&quot;&gt;
            &lt;td style=&quot;BORDER-RIGHT: #ece9d8; PADDING-RIGHT: 0in; BORDER-TOP: #ece9d8; PADDING-LEFT: 0in; PADDING-BOTTOM: 0in; BORDER-LEFT: #ece9d8; PADDING-TOP: 0in; BORDER-BOTTOM: #ece9d8; BACKGROUND-COLOR: transparent&quot; valign=&quot;bottom&quot;&gt;
            &lt;p class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;MARGIN: 0in 0in 0pt&quot;&gt;&lt;span lang=&quot;ES&quot;&gt;&lt;o:p&gt;&lt;font face=&quot;Times New Roman&quot; size=&quot;4&quot;&gt;&lt;strong&gt;&amp;nbsp;&lt;/strong&gt;&lt;/font&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr style=&quot;mso-yfti-irow: 1&quot;&gt;
            &lt;td style=&quot;BORDER-RIGHT: #ece9d8; PADDING-RIGHT: 0in; BORDER-TOP: #ece9d8; PADDING-LEFT: 0in; BACKGROUND: #997700; PADDING-BOTTOM: 0in; BORDER-LEFT: #ece9d8; PADDING-TOP: 0in; BORDER-BOTTOM: #ece9d8&quot; valign=&quot;top&quot;&gt;
            &lt;p class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;MARGIN: 0in 0in 0pt; TEXT-ALIGN: right&quot; align=&quot;right&quot;&gt;&lt;span lang=&quot;ES&quot;&gt;&lt;a id=&quot;cab&quot; href=&quot;http://www.rebelion.org/medios.htm&quot;&gt;&lt;span style=&quot;FONT-SIZE: 15pt; COLOR: white; FONT-FAMILY: Arial&quot;&gt;&lt;strong&gt;&lt;font size=&quot;4&quot;&gt;M E N T I R A S &amp;nbsp; Y &amp;nbsp; M E D I O S&amp;nbsp;&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;</description>
 <category domain="http://laprensacur.com/content/taxonomy/term/23">Kriminalidat</category>
 <pubDate>Tue, 25 Sep 2007 08:26:24 -0700</pubDate>
</item>
<item>
 <title>Industria di guera ta un krimen ,punto</title>
 <link>http://laprensacur.com/content/node/11128</link>
 <description>&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;span style=&quot;FONT-WEIGHT: bold&quot;&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;font size=&quot;4&quot;&gt;&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class=&quot;fineprint&quot;&gt;&lt;strong&gt;&lt;font size=&quot;4&quot;&gt;Published: Wednesday, September 19, 2007&lt;br /&gt;Bylined to: &lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;&lt;a href=&quot;mailto:oscar@vheadline.com&quot;&gt;&lt;strong&gt;&lt;font size=&quot;4&quot;&gt;Oscar Heck&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;strong&gt;&lt;font size=&quot;4&quot;&gt; &lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;font face=&quot;georgia&quot;&gt;&lt;strong&gt;&lt;font size=&quot;4&quot;&gt;&lt;font face=&quot;Georgia&quot; color=&quot;#7f0000&quot;&gt;God, where are you?&amp;nbsp; Are you asleep at the wheel? Are you drunk or something?&lt;/font&gt; &lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;font size=&quot;4&quot;&gt;&lt;font face=&quot;Georgia&quot;&gt;VHeadline commentarist Oscar Heck writes:&amp;nbsp; &lt;/font&gt;&lt;font face=&quot;Georgia&quot;&gt;My God! &lt;em&gt;(More about God later, below.)&lt;/em&gt; What is going on?&amp;nbsp; How many psychopaths will continue to be elected by &#039;The People of the western world&#039;? First it was the USA, England and Australia, all headed up by extreme right-wing psychopaths ready to kill and maim millions of innocent people in Iraq and Afghanistan. &lt;u&gt;For what?&lt;/u&gt;&lt;/font&gt;&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;font face=&quot;Georgia&quot;&gt;&lt;strong&gt;&lt;font size=&quot;4&quot;&gt;Then we, &#039;The People of Canada&#039; elected a new psychopath named &lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;&lt;a id=&quot;amzn_cl_link_0&quot; href=&quot;http://amazon.com/gp/product/1550227521?ie=UTF8&amp;amp;tag=vheavene-20&amp;amp;link_code=em1&amp;amp;camp=212341&amp;amp;creative=384049&amp;amp;creativeASIN=1550227521&amp;amp;adid=2fb76836-6f47-4c44-94c9-ec5838d00c27&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;&lt;strong&gt;&lt;font size=&quot;4&quot;&gt;Stephen Harper&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;strong&gt;&lt;font size=&quot;4&quot;&gt; as Prime Minister of Canada ... joining us at the hips with the USA in the US-led military offensive in Afghanistan ... killing and maiming more innocent people ... while claiming to be helping the Afghani People and protecting ourselves from a whole lot of foreign make-belief Dr. Evils.&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;</description>
 <category domain="http://laprensacur.com/content/taxonomy/term/23">Kriminalidat</category>
 <pubDate>Sat, 22 Sep 2007 14:52:44 -0700</pubDate>
</item>
<item>
 <title>DEMOKRASIA DEN SU OPTIMO FORMA</title>
 <link>http://laprensacur.com/content/node/11096</link>
 <description>&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class=&quot;fineprint&quot;&gt;Published: Monday, September 03, 2007&lt;br /&gt;Bylined to: &lt;a href=&quot;mailto:sherwoodr1@yahoo.com&quot;&gt;Sherwood Ross &lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;font face=&quot;georgia&quot; size=&quot;3&quot;&gt;&lt;font face=&quot;Georgia, Bookman Old Style&quot; color=&quot;#7f0000&quot; size=&quot;5&quot;&gt;NEW BOOK REVEALS: Venezuela&#039;s Foreign Minister Nicolas Maduro ... on George W. Bush&#039;s &#039;Watch&#039; and &#039;No Fly&#039; lists?&lt;/font&gt;&lt;font face=&quot;Georgia&quot;&gt; &lt;/font&gt;&lt;font face=&quot;Georgia&quot; size=&quot;2&quot;&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;As Wolf writes, &amp;quot;being free means that you can&#039;t be detained arbitrarily.&amp;quot;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/font&gt;&lt;font face=&quot;Georgia&quot; size=&quot;5&quot;&gt;
&lt;p&gt;&lt;font color=&quot;#7f0000&quot;&gt;Somebody ring the fire bell! &lt;/font&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sherwood Ross&lt;br /&gt;&lt;a href=&quot;mailto:sherwoodr1@yahoo.com&quot;&gt;sherwoodr1@yahoo.com&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/font&gt;
&lt;p align=&quot;center&quot;&gt;&lt;strong&gt;&lt;font face=&quot;Arial Narrow&quot; size=&quot;2&quot;&gt;&lt;a href=&quot;http://www.scoop.co.nz/stories/HL0709/S00044.htm&quot;&gt;Bush Restricts Travel Of More Than 100k Americans&lt;/a&gt;&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;img style=&quot;WIDTH: 169px; HEIGHT: 224px&quot; height=&quot;300&quot; hspace=&quot;10&quot; src=&quot;http://www.vheadline.com/graf/Maduro_Nicolas_07.jpg&quot; width=&quot;233&quot; align=&quot;right&quot; vspace=&quot;2&quot; border=&quot;0&quot; alt=&quot;&quot; /&gt;&lt;font size=&quot;2&quot;&gt;&lt;strong&gt;US Civil Rights activist Sherwood Ross writes:&lt;/strong&gt; &lt;/font&gt;The freedom to travel of more than 100,000 Americans placed on &amp;quot;watch&amp;quot; and &amp;quot;no fly&amp;quot; lists is being restricted by the Bush-Cheney regime. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;font size=&quot;2&quot;&gt;Citizens who have done no more than criticize the president are being banned from airline flights, harassed at airports&#039;, strip searched, roughed up and even imprisoned, feminist author and political activist &lt;a id=&quot;amzn_cl_link_0&quot; href=&quot;http://amazon.com/gp/product/1933392797?ie=UTF8&amp;amp;tag=vheavene-20&amp;amp;link_code=em1&amp;amp;camp=212341&amp;amp;creative=384049&amp;amp;creativeASIN=1933392797&amp;amp;adid=a81a566c-6f43-487b-b700-5b9565fa55a5&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Naomi Wolf&lt;/a&gt; reports in her new book, &lt;/font&gt;&lt;font size=&quot;2&quot;&gt;&amp;quot;The End of America.&amp;quot;&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;</description>
 <category domain="http://laprensacur.com/content/taxonomy/term/23">Kriminalidat</category>
 <pubDate>Fri, 21 Sep 2007 10:23:23 -0700</pubDate>
</item>
<item>
 <title>10 factor pa kambia un lenga di un pais sin ku niun hende ril ni tril I sin kun nan sa mes</title>
 <link>http://laprensacur.com/content/node/10993</link>
 <description>&lt;p class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;MARGIN: 0in 0in 0pt&quot;&gt;&lt;o:p&gt;&lt;font face=&quot;Times New Roman&quot; size=&quot;3&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/font&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;MARGIN: 0in 0in 0pt&quot;&gt;&lt;o:p&gt;&lt;font face=&quot;Times New Roman&quot; size=&quot;3&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/font&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;MARGIN: 0in 0in 0pt&quot;&gt;&lt;o:p&gt;&lt;font face=&quot;Times New Roman&quot; size=&quot;3&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/font&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;MARGIN: 0in 0in 0pt&quot;&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style=&quot;FONT-SIZE: 14pt&quot;&gt;&lt;font face=&quot;Times New Roman&quot;&gt;10 factor pa kambia un lenga di un pais sin ku niun hende ril ni tril I sin kun nan sa mes&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/font&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;MARGIN: 0in 0in 0pt&quot;&gt;&lt;o:p&gt;&lt;font face=&quot;Times New Roman&quot; size=&quot;3&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/font&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;MARGIN: 0in 0in 0pt&quot;&gt;&lt;o:p&gt;&lt;font face=&quot;Times New Roman&quot; size=&quot;3&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/font&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;MARGIN: 0in 0in 0pt&quot;&gt;&lt;o:p&gt;&lt;font face=&quot;Times New Roman&quot; size=&quot;3&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/font&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;MARGIN: 0in 0in 0pt 0.75in; TEXT-INDENT: -0.5in; mso-list: l1 level1 lfo1; tab-stops: list .75in&quot;&gt;&lt;font face=&quot;Times New Roman&quot;&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style=&quot;FONT-SIZE: 20pt&quot;&gt;&lt;span style=&quot;mso-list: Ignore&quot;&gt;1&lt;span style=&quot;FONT: 7pt &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;&quot;&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style=&quot;FONT-SIZE: 20pt&quot;&gt;DOMINA SPANJO 100 %&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;MARGIN: 0in 0in 0pt&quot;&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style=&quot;FONT-SIZE: 20pt&quot;&gt;&lt;o:p&gt;&lt;font face=&quot;Times New Roman&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/font&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;</description>
 <category domain="http://laprensacur.com/content/taxonomy/term/23">Kriminalidat</category>
 <pubDate>Tue, 18 Sep 2007 15:25:56 -0700</pubDate>
</item>
<item>
 <title>NEOLIBERALISMO UN KANSER GLOBAL ?</title>
 <link>http://laprensacur.com/content/node/10858</link>
 <description>&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;div align=&quot;center&quot;&gt;
&lt;table style=&quot;WIDTH: 100%; mso-cellspacing: 0in; mso-padding-alt: 0in 0in 0in 0in&quot; cellspacing=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;0&quot; width=&quot;100%&quot; border=&quot;0&quot; class=&quot;MsoNormalTable&quot;&gt;
    &lt;tbody&gt;
        &lt;tr style=&quot;mso-yfti-irow: 0; mso-yfti-firstrow: yes&quot;&gt;
            &lt;td style=&quot;BORDER-RIGHT: #ece9d8; PADDING-RIGHT: 0in; BORDER-TOP: #ece9d8; PADDING-LEFT: 0in; BACKGROUND: white; PADDING-BOTTOM: 0in; BORDER-LEFT: #ece9d8; WIDTH: 381pt; PADDING-TOP: 0in; BORDER-BOTTOM: #ece9d8&quot; valign=&quot;top&quot; width=&quot;508&quot;&gt;
            &lt;p class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;MARGIN: 0in 0in 0pt&quot;&gt;&lt;span style=&quot;FONT-SIZE: 16pt; COLOR: #333333; FONT-FAMILY: Arial; mso-ansi-language: EN-US&quot;&gt;&lt;o:p&gt;&amp;nbsp;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td style=&quot;BORDER-RIGHT: #ece9d8; PADDING-RIGHT: 0in; BORDER-TOP: #ece9d8; PADDING-LEFT: 0in; BACKGROUND: white; PADDING-BOTTOM: 0in; BORDER-LEFT: #ece9d8; WIDTH: 0.25in; PADDING-TOP: 0in; BORDER-BOTTOM: #ece9d8&quot; valign=&quot;top&quot; width=&quot;24&quot;&gt;
            &lt;p class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;MARGIN: 0in 0in 0pt; TEXT-ALIGN: right&quot; align=&quot;right&quot;&gt;&lt;span style=&quot;FONT-SIZE: 16pt; COLOR: black; FONT-FAMILY: Verdana; mso-ansi-language: EN-US&quot;&gt;&lt;v:shapetype id=&quot;_x0000_t75&quot; stroked=&quot;f&quot; filled=&quot;f&quot; path=&quot;m@4@5l@4@11@9@11@9@5xe&quot; o:preferrelative=&quot;t&quot; o:spt=&quot;75&quot; coordsize=&quot;21600,21600&quot;&gt;&lt;v:stroke joinstyle=&quot;miter&quot;&gt;&lt;/v:stroke&gt;&lt;v:formulas&gt;&lt;v:f eqn=&quot;if lineDrawn pixelLineWidth 0&quot;&gt;&lt;/v:f&gt;&lt;v:f eqn=&quot;sum @0 1 0&quot;&gt;&lt;/v:f&gt;&lt;v:f eqn=&quot;sum 0 0 @1&quot;&gt;&lt;/v:f&gt;&lt;v:f eqn=&quot;prod @2 1 2&quot;&gt;&lt;/v:f&gt;&lt;v:f eqn=&quot;prod @3 21600 pixelWidth&quot;&gt;&lt;/v:f&gt;&lt;v:f eqn=&quot;prod @3 21600 pixelHeight&quot;&gt;&lt;/v:f&gt;&lt;v:f eqn=&quot;sum @0 0 1&quot;&gt;&lt;/v:f&gt;&lt;v:f eqn=&quot;prod @6 1 2&quot;&gt;&lt;/v:f&gt;&lt;v:f eqn=&quot;prod @7 21600 pixelWidth&quot;&gt;&lt;/v:f&gt;&lt;v:f eqn=&quot;sum @8 21600 0&quot;&gt;&lt;/v:f&gt;&lt;v:f eqn=&quot;prod @7 21600 pixelHeight&quot;&gt;&lt;/v:f&gt;&lt;v:f eqn=&quot;sum @10 21600 0&quot;&gt;&lt;/v:f&gt;&lt;/v:formulas&gt;&lt;v:path o:connecttype=&quot;rect&quot; gradientshapeok=&quot;t&quot; o:extrusionok=&quot;f&quot;&gt;&lt;/v:path&gt;&lt;o:lock aspectratio=&quot;t&quot; v:ext=&quot;edit&quot;&gt;&lt;/o:lock&gt;&lt;/v:shapetype&gt;&lt;v:shape id=&quot;_x0000_i1025&quot; style=&quot;WIDTH: 18pt; HEIGHT: 8.25pt&quot; alt=&quot;&quot; type=&quot;#_x0000_t75&quot;&gt;&lt;v:imagedata o:href=&quot;http://www.globalexchange.org/templates/blue/main_topright_under.gif&quot; src=&quot;file:///C:\DOCUME~1\Rumay\LOCALS~1\Temp\msohtml1\01\clip_image001.gif&quot;&gt;&lt;/v:imagedata&gt;&lt;/v:shape&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;</description>
 <category domain="http://laprensacur.com/content/taxonomy/term/23">Kriminalidat</category>
 <pubDate>Thu, 13 Sep 2007 09:25:15 -0700</pubDate>
</item>
<item>
 <title>NO TA KRIMINAL ?</title>
 <link>http://laprensacur.com/content/node/10857</link>
 <description>&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;h1 style=&quot;MARGIN: auto 0in&quot;&gt;&lt;span class=&quot;no-css&quot;&gt;Section: &lt;/span&gt;Causes of Poverty&lt;/h1&gt;
&lt;ul type=&quot;disc&quot;&gt;
    &lt;li class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;MARGIN: 0in 0in 0pt; mso-margin-top-alt: auto; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-list: l22 level1 lfo1; tab-stops: list .5in&quot;&gt;&lt;span lang=&quot;ES&quot;&gt;&lt;a href=&quot;http://www.globalissues.org/about/accessibility.asp&quot;&gt;&lt;font size=&quot;3&quot;&gt;Accessibility Statement&lt;/font&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;
    &lt;li class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;MARGIN: 0in 0in 0pt; mso-margin-top-alt: auto; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-list: l22 level1 lfo1; tab-stops: list .5in&quot;&gt;&lt;span lang=&quot;ES&quot;&gt;&lt;a href=&quot;http://www.globalissues.org/TradeRelated/Facts.asp#start-body#start-body&quot;&gt;&lt;font size=&quot;3&quot;&gt;Skip straight to main content&lt;/font&gt;&lt;/a&gt;&lt;font size=&quot;3&quot;&gt; &lt;/font&gt;&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;
    &lt;li class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;MARGIN: 0in 0in 0pt; mso-margin-top-alt: auto; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-list: l22 level1 lfo1; tab-stops: list .5in&quot;&gt;&lt;span lang=&quot;ES&quot;&gt;&lt;a href=&quot;http://www.globalissues.org/emailthis/?page=/TradeRelated/Facts.asp&quot;&gt;&lt;font size=&quot;3&quot;&gt;Email Page to a Friend&lt;/font&gt;&lt;/a&gt;&lt;font size=&quot;3&quot;&gt; &lt;/font&gt;&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;
    &lt;li class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;MARGIN: 0in 0in 0pt; mso-margin-top-alt: auto; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-list: l22 level1 lfo1; tab-stops: list .5in&quot;&gt;&lt;span lang=&quot;ES&quot;&gt;&lt;a href=&quot;http://www.globalissues.org/TradeRelated/Facts.asp?p=1&quot;&gt;&lt;font size=&quot;3&quot;&gt;Printer-Friendly Version&lt;/font&gt;&lt;/a&gt;&lt;font size=&quot;3&quot;&gt; &lt;/font&gt;&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;
    &lt;li class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;MARGIN: 0in 0in 0pt; mso-margin-top-alt: auto; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-list: l22 level1 lfo1; tab-stops: list .5in&quot;&gt;&lt;span lang=&quot;ES&quot;&gt;&lt;a href=&quot;http://www.globalissues.org/preferences/&quot;&gt;&lt;font size=&quot;3&quot;&gt;Set Text Preferences&lt;/font&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;h2 style=&quot;MARGIN: auto 0in&quot;&gt;Page Sign Post&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;&lt;font size=&quot;3&quot;&gt;You are here:&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;</description>
 <category domain="http://laprensacur.com/content/taxonomy/term/23">Kriminalidat</category>
 <pubDate>Thu, 13 Sep 2007 04:36:48 -0700</pubDate>
</item>
<item>
 <title>E negoshi mundial di arma ta burla di Pas</title>
 <link>http://laprensacur.com/content/node/10821</link>
 <description>&lt;p&gt;Kwa ta e negoshi primordial ku algun pais ta nutri su sosiedat for di dje ? Pa por bende armamento kupaisnan den desaroyo, kiko asina e pais ku ta suministra arma ta kapas pe hasi ? E ta kapas di fomenta guera entre nashon i nashon pa logra e meta aki ? Kiko ta e motibo ku un nashon mester di armamento asina sofestika ? E nashon nan den desaroyo por para kontra e nashon ku ta produsi armamentop i gana bataya ? Pakiko si bo ta boga pa Pas mundial bo ta keda kere den e webu di gai ku medianan mundial ku ta sirbi e interesnan aki ta freak bo mente kune&amp;nbsp; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p style=&quot;TEXT-ALIGN: center&quot; align=&quot;center&quot;&gt;&lt;strong&gt;&lt;span lang=&quot;ES&quot; style=&quot;FONT-SIZE: 18pt; COLOR: navy; mso-ansi-language: ES&quot;&gt;&lt;font face=&quot;Times New Roman&quot;&gt;VUELVEN A AUMENTAR LOS GASTOS MILITARES&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/font&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span lang=&quot;ES&quot; style=&quot;FONT-SIZE: 18pt; mso-ansi-language: ES&quot;&gt;&lt;br /&gt;&lt;font face=&quot;Times New Roman&quot;&gt;El miedo al terrorismo acelera la siniestra tendencia &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ESTOCOLMO, 23 de noviembre de 2002 (&lt;/font&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=&quot;FONT-SIZE: 18pt&quot;&gt;&lt;a href=&quot;http://laprensacur.com/http://www.zenit.org/&quot;&gt;&lt;span lang=&quot;ES&quot; style=&quot;mso-ansi-language: ES&quot;&gt;&lt;font face=&quot;Times New Roman&quot;&gt;ZENIT.org&lt;/font&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang=&quot;ES&quot; style=&quot;FONT-SIZE: 18pt; mso-ansi-language: ES&quot;&gt;&lt;font face=&quot;Times New Roman&quot;&gt;).- La ca&amp;iacute;da del muro de Berl&amp;iacute;n en 1989 trajo &amp;quot;dividendos para la paz&amp;quot;, que permitieron a muchos pa&amp;iacute;ses reducir los gastos militares y dedicar m&amp;aacute;s recursos a programas sociales. Pero esta tendencia se ha invertido, incluso antes de los atentados terroristas del 11 de septiembre. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Seg&amp;uacute;n un reciente comunicado publicado por el Instituto Internacional de Investigaci&amp;oacute;n para la Paz de Estocolmo (SIPRI) &amp;ndash; &amp;quot;&amp;Uacute;ltimas Tendencias en el Gasto Militar&amp;quot;, han aumentado los gastos militares en el mundo desde 1998, despu&amp;eacute;s de un periodo de reducciones. El anuario del SIPRI para el a&amp;ntilde;o 2002, publicado el pasado julio, estima que el gasto militar en el mundo en el a&amp;ntilde;o 2001 fue de 839.000 millones de d&amp;oacute;lares, un 2% m&amp;aacute;s en t&amp;eacute;rminos reales que el a&amp;ntilde;o anterior. Los 839.000 millones de d&amp;oacute;lares constituyen el 2,6% del productor interior bruto del mundo, o 137 d&amp;oacute;lares per c&amp;aacute;pita. Los datos del anuario no reflejan los gastos suplementarios adoptados tras los ataques terroristas del 11 de septiembre. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Cinco pa&amp;iacute;ses suman m&amp;aacute;s de la mitad del gasto militar del mundo. &lt;span style=&quot;COLOR: red&quot;&gt;Estados Unidos gasta el 36% del total, seguido por&lt;/span&gt; &lt;span style=&quot;COLOR: red&quot;&gt;Rusia con el 6%, y Francia, Jap&amp;oacute;n y Reino Unido con cerca del 5% cada uno. &lt;/span&gt;&lt;/font&gt;&lt;font face=&quot;Times New Roman&quot;&gt;&lt;span style=&quot;COLOR: green&quot;&gt;Los 63 pa&amp;iacute;ses de &amp;Aacute;frica y Latinoam&amp;eacute;rica suman juntos un 5%. &lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Aunque las cifras del Tercer Mundo suman un porcentaje peque&amp;ntilde;o del gasto total, en algunos casos los costes militares son altos en proporci&amp;oacute;n al tama&amp;ntilde;o de la econom&amp;iacute;a. El SIPRI observaba que los pa&amp;iacute;ses con los gastos m&amp;aacute;s altos en defensa, medidos seg&amp;uacute;n el porcentaje del Producto Interior Bruto dedicado a gastos militares, se localizan en Oriente Medio y &amp;Aacute;frica. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;El anuario del SIPRI tambi&amp;eacute;n contiene datos sobre ventas de armas. Durante el periodo 1997-2001, las transferencias internacionales de armas cayeron, debido a una reducci&amp;oacute;n en las entregas por parte de Estados Unidos, que es el mayor proveedor, sumando el 44,5% de las exportaciones. Rusia es el segundo proveedor m&amp;aacute;s importante, con un 17%. En el 2001, sin embargo, un aumento de venta de armas del 24% la ha convertido en el proveedor m&amp;aacute;s importante, por delante de Estados Unidos. Otros exportadores importantes en 1997-2001 fueron Francia, Reino Unido y Alemania. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Los cinco importadores de armas m&amp;aacute;s importantes en el mismo periodo fueron Taiw&amp;aacute;n, China, Arabia Saud&amp;iacute;, Turqu&amp;iacute;a y la India. China ha sido el m&amp;aacute;s importante receptor de armas en el 2001 despu&amp;eacute;s de un aumento del 44% con respecto al a&amp;ntilde;o 2000. India tambi&amp;eacute;n ha registrado un dram&amp;aacute;tico aumento, de un 50%, convirti&amp;eacute;ndola en el tercer receptor en el 2001. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Preocupaci&amp;oacute;n por los efectos de las ventas de armas&lt;/strong&gt; &lt;br /&gt;Amnist&amp;iacute;a Internacional est&amp;aacute; preocupada puesto que, al vender armas a las naciones en v&amp;iacute;as de desarrollo, los pa&amp;iacute;ses m&amp;aacute;s ricos est&amp;aacute;n minando los esfuerzos por promover su estabilidad, informaba el peri&amp;oacute;dico brit&amp;aacute;nico Guardian el 24 de junio. &lt;/font&gt;&lt;font face=&quot;Times New Roman&quot;&gt;&lt;span style=&quot;COLOR: red&quot;&gt;Aunque los pa&amp;iacute;ses del G-8 est&amp;aacute;n preocupados por el terrorismo y los conflictos internos, tambi&amp;eacute;n son responsables de m&amp;aacute;s del 80% de todas las nuevas armas que llegan al mundo en v&amp;iacute;as de desarrollo, declaraba Amnist&amp;iacute;a. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;Amnist&amp;iacute;a afirmaba que los grupos armados como Al Qaida y pa&amp;iacute;ses como la India, Pakist&amp;aacute;n, Israel y Zimbabue han adquirido enormes arsenales que tienen como responsables a las naciones del G-8. Gran Breta&amp;ntilde;a exporta armas a los pa&amp;iacute;ses en desarrollo por un valor de 1.500 millones de d&amp;oacute;lares cada a&amp;ntilde;o. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Las cr&amp;iacute;ticas de Amnist&amp;iacute;a encontraron su confirmaci&amp;oacute;n cuando el Foreign Office brit&amp;aacute;nico public&amp;oacute; su &amp;uacute;ltimo informe anual que recog&amp;iacute;a las ventas de armas del 2000. El informe revelaba que Gran Breta&amp;ntilde;a hab&amp;iacute;a vendido armas por un valor de 5.000 millones de libras (7.900 millones de d&amp;oacute;lares) durante ese a&amp;ntilde;o, informaba el Times el 20 de julio. Las armas fueron a parar a cerca de 130 pa&amp;iacute;ses, algunos de ellos en guerra o con expedientes abiertos por infringir los derechos humanos. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;M&amp;aacute;s recientemente surgi&amp;oacute; una controversia cuando se hizo p&amp;uacute;blico que el Reino Unido podr&amp;iacute;a hacer una donaci&amp;oacute;n de m&amp;aacute;s de 400 tanques a Jordania, informaba el Guardian el 29 de octubre. La medida fue tomada sin hacer ruido, mientras el Parlamento estaba en un receso. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mayor preocupaci&amp;oacute;n han despertado las se&amp;ntilde;ales de que los pa&amp;iacute;ses en v&amp;iacute;as de desarrollo quieren participar en el lucrativo comercio de armas. India apunta a multiplicar por diez sus ventas de armas, declaraba un an&amp;aacute;lisis publicado el 29 de octubre por Stratfor, una firma de an&amp;aacute;lisis geopol&amp;iacute;ticos con sede en Texas. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Stratfor inform&amp;oacute; que en una entrevista con la presa india, el ministro de defensa, George Fernandes afirm&amp;oacute; que la naci&amp;oacute;n est&amp;aacute; buscando nuevos mercados de exportaci&amp;oacute;n y pretende vender art&amp;iacute;culos m&amp;aacute;s avanzados &amp;ndash;incluyendo barcos, helic&amp;oacute;pteros, aviones y sistemas de guerra electr&amp;oacute;nica. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Las exportaciones indias han ca&amp;iacute;do desde 1998, cuando alcanzaron alrededor de 38,5 millones de d&amp;oacute;lares. Seg&amp;uacute;n Fernandes, ahora suman un total de 20,7 millones de d&amp;oacute;lares. Afirm&amp;oacute; que el gobierno querr&amp;iacute;a exportar alrededor de 200 millones de d&amp;oacute;lares m&amp;aacute;s el pr&amp;oacute;ximo a&amp;ntilde;o. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Adem&amp;aacute;s de promover las ventas de armas como una manera de fortalecer su industria local de defensa, los l&amp;iacute;deres indios buscan usar las exportaciones como una forma de convertirse en un poder regional en competencia con la expansi&amp;oacute;n de China, observaba Stratfor. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Otro tema que preocupa, puesto de relieve tras el 11 de septiembre, radica en la amenaza de las armas qu&amp;iacute;micas y biol&amp;oacute;gicas. El obst&amp;aacute;culo m&amp;aacute;s grande en los esfuerzos por controlar las armas biol&amp;oacute;gicas es la naturaleza &amp;quot;de doble uso&amp;quot; de la tecnolog&amp;iacute;a, informaba el Financial Times el 10 de julio. Resulta muy dif&amp;iacute;cil distinguir entre el desarrollo de armas biol&amp;oacute;gicas y el desarrollo de defensas contra dichas armas. Tambi&amp;eacute;n resulta arduo diferenciar los programas militares de la investigaci&amp;oacute;n y desarrollo de productos comerciales. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En noviembre del 2001, los Estados Unidos acabaron en la pr&amp;aacute;ctica con un protocolo que habr&amp;iacute;a dado medios a la Convenci&amp;oacute;n de Armas Biol&amp;oacute;gicas de hace 30 a&amp;ntilde;os. La Convenci&amp;oacute;n, con 145 firmantes, proh&amp;iacute;be las armas biol&amp;oacute;gicas pero no tiene medidas, como inspecciones, para poner en pr&amp;aacute;ctica su cumplimiento. Estados Unidos defiende que resulta insustancial negociar con gobiernos que est&amp;aacute;n buscando bio-armas de manera agresiva. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Pasos para controlar las armas&lt;/strong&gt; &lt;br /&gt;A pesar de que los gastos van en aumento, contin&amp;uacute;an los esfuerzos en diferentes &amp;aacute;reas para limitar el da&amp;ntilde;o causado por las armas. El 20 de septiembre, las Naciones Unidas publicaron un informe del Secretario General, Kofi Annan, sobre armas ligeras. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En julio del 2001, las Naciones Unidas tuvieron una conferencia sobre el tr&amp;aacute;fico il&amp;iacute;cito de armas ligeras y se aprob&amp;oacute; un programa de acci&amp;oacute;n encaminado a reducir lo que Annan calific&amp;oacute; la &amp;quot;plaga global&amp;quot;. Citaba estimaciones de que hay al menos 639 millones de armas ligeras en el mundo, muchas de las cuales &amp;quot;fomentan, intensifican y contribuyen a la prolongaci&amp;oacute;n de los conflictos&amp;quot;. De las 4 millones de muertes que se estima han causado las guerras durante los a&amp;ntilde;os noventa, el 90% de ellas eran civiles, y el 80% de estos civiles eran mujeres y ni&amp;ntilde;os, la mayor&amp;iacute;a v&amp;iacute;ctimas de armas ligeras, afirmaba Annan. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En el &amp;aacute;rea de las armas qu&amp;iacute;micas y biol&amp;oacute;gicas, China introdujo hace poco regulaciones sobre la exportaci&amp;oacute;n de productos qu&amp;iacute;micos, equipo y tecnolog&amp;iacute;a con un potencial doble uso, informaba Stratfor el 21 de octubre. Menos de dos meses antes, Pek&amp;iacute;n tambi&amp;eacute;n hab&amp;iacute;a adoptado nuevas reglamentaciones que cubr&amp;iacute;an las exportaciones de partes de misiles y de la tecnolog&amp;iacute;a relacionada. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Stratfor observaba que Estados Unidos y China han tenido desacuerdos desde hace mucho tiempo sobre la proliferaci&amp;oacute;n de misiles y armas de destrucci&amp;oacute;n masiva atribuidas a esta &amp;uacute;ltima. Parece que los cambios se deben a un esfuerzo por parte de China de mejorar las relaciones bilaterales antes de la visita de octubre a Estados Unidos del Presidente Jiang Zemin. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Meses antes, Estados Unidos y Rusia alcanzaron un acuerdo con un tratado que podr&amp;iacute;a reducir sus armas nucleares hasta m&amp;aacute;s de dos tercios, informaba el 14 de mayo el Washington Post. El pacto, sin embargo, no contiene ning&amp;uacute;n requisito sobre destruir las cabezas de guerra que est&amp;aacute;n fuera de servicio. Adem&amp;aacute;s, el acuerdo, que expirar&amp;aacute; en diez a&amp;ntilde;os, permite a las partes rechazarlo avisando con 90 d&amp;iacute;as de antelaci&amp;oacute;n. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En noviembre del 2001, el presidente George W. Bush afirm&amp;oacute; que planeaba reducir el arsenal nuclear de Estados Unidos hasta una cifra de entre 1.700 y 2.200 cabezas de guerra. El presidente ruso Vladimir Putin actu&amp;oacute; a la rec&amp;iacute;proca al anunciar su intenci&amp;oacute;n de recortar el arsenal ruso hasta una cifra de entre 1.500 y 2.200. Cada parte tiene entre 5.000 y 6.000 cabezas de guerra, seg&amp;uacute;n datos de Estados Unidos. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;El 1 de octubre, el arzobispo Renato Martino, jefe de la delegaci&amp;oacute;n de la Santa Sede en la sesi&amp;oacute;n de la Asamblea General de Naciones Unidas sobre Desarme General y Completo, anim&amp;oacute; a los delegados a continuar con sus esfuerzos. &amp;quot;Se deben reforzar las medidas pr&amp;aacute;cticas de desarme para consolidar la paz, los acuerdos regionales de desarme, y especialmente las medidas adoptadas para contener el tr&amp;aacute;fico il&amp;iacute;cito de armas ligeras&amp;quot;, declar&amp;oacute;. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Estos pasos, junto con otros esfuerzos, &amp;quot;pueden tener enormes efectos en la mejora de las condiciones de seguridad para los seres humanos en todo el mundo&amp;quot;, defend&amp;iacute;a. &lt;br /&gt;&lt;/font&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=&quot;FONT-SIZE: 18pt&quot;&gt;&lt;font face=&quot;Times New Roman&quot;&gt;ZSI02112301&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/font&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;</description>
 <category domain="http://laprensacur.com/content/taxonomy/term/23">Kriminalidat</category>
 <pubDate>Tue, 11 Sep 2007 08:51:46 -0700</pubDate>
</item>
<item>
 <title>KON TA TAP UN KOMBERSASHON DI TELEFON</title>
 <link>http://laprensacur.com/content/node/10312</link>
 <description>&lt;p&gt;&amp;nbsp;PAABO TAMBE TUMA NOTA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;h1 align=&quot;center&quot;&gt;Telefoonverkeer&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Het is relatief simpel om telefoongesprekken af te luisteren. Priv&amp;eacute;-detectives, jaloerse echtgenoten, bedrijfsspionnen, iedereen die wat geld uitgeeft aan wat electronische apparatuur kan meeluisteren. Hoe dat ongeveer in zijn werk gaat en wat je er tegen kunt doen is te lezen in dit hoofdstuk.&lt;br /&gt;We beginnen met het ontzenuwen van een aantal fabeltjes. Daarna beschrijven we hoe en waar telefoonlijnen afgetapt kunnen worden. We eindigen met een aantal maatregelen die je kunt nemen om afluisteren te voorkomen. &lt;/p&gt;
&lt;h2 align=&quot;left&quot;&gt;De fabeltjes&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;&lt;cite&gt;- Een fax kan niet afgeluisterd worden.&lt;/cite&gt;&lt;br /&gt;Wel dus. Vroeger kon dit alleen met behulp van erg dure apparaten, maar tegenwoordig is er al apparatuur verkrijgbaar die hetzelfde doet voor een paar duizend gulden. Zelfs een faxmodem kan gebruikt worden om het faxverkeer van een getapte lijn leesbaar te maken. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;cite&gt;- Computerverkeer is niet af te tappen.&lt;/cite&gt;&lt;br /&gt;Vroeger was dit inderdaad vrij moeilijk. Tegenwoordig is alles wat door de telefoon gaat op te nemen. Op tape opgenomen modemverkeer is in een handomdraai omgezet in leesbare taal en uitgeprint, vooropgesteld dat de berichten niet versleuteld zijn natuurlijk. Een computernetwerk maakt het de afluisteraar helemaal gemakkelijk. Hij hoeft slechts alle data-pakketjes die jouw computer verstuurt en ontvangt te kopi&amp;euml;ren en op te slaan. Dit kan op de meeste netwerken vrij eenvoudig: iedere computer kan in principe alle pakketjes die verzonden worden te pakken krijgen. Er bestaan tegenwoordig programma&#039;s die automatisch de gewenste pakketjes meepikken. &lt;/p&gt;</description>
 <category domain="http://laprensacur.com/content/taxonomy/term/23">Kriminalidat</category>
 <pubDate>Tue, 21 Aug 2007 05:17:14 -0700</pubDate>
</item>
<item>
 <title>a standarisa papiamentu of a daña y reep papiamentu??Esaki si ta un krimen di berdad!!</title>
 <link>http://laprensacur.com/content/node/10111</link>
 <description>&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bosan a ripara ku media ( radio, televishon i korant&amp;nbsp; )ja no ta huzando e palabra hende mas??Awor tur ta husa e palabra persona.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bosnan a ripara ku media ja no ta huzando e palabra kaya mas??Awor ta karetera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bosnan a ripara ku poko ta&amp;nbsp;spa&amp;ntilde;o nos ta papiando na luga di nos dushi papiamentu????Anto ,bo tenebu kidouw bo papia un palabra ku parse&amp;nbsp;of ta hulandes ( maske ta un kos ku pa papia henter bo bida ),&amp;nbsp;paso einan kolon ta kima!!!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Basta media ripiti e&amp;nbsp;kos aki&amp;nbsp;hopi biaha anto nos tur ta kuele,manera e palabra &amp;quot;peaton&amp;quot;.Palabra ku ma tende pa prome biaha di dje dia mi tabata&amp;nbsp; na havo den mi les di spaans.e tempu ei &amp;quot; peaton no tabata papiamentu.Awor aki tur hende ta&amp;quot; peaton pariba &amp;quot;peaton&amp;quot; pabou anto ta bisabu e palabra aki ta bon papiamentu.Kaminda ta horta e palabra nan aki foi spa&amp;ntilde;o i ga&amp;ntilde;abu ku ta asina ta&amp;nbsp; bon papiamentu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a kue menner di skol hasie docente ( spa&amp;ntilde;o)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a kue kas hasie bibienda ( spa&amp;ntilde;o)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a kue supermarket hasie supermerkado ( spa&amp;ntilde;o)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;y asina mi por nabu henter e lista.Si bo no sa kiko e palabra na e zogenaamde papiamentu aki kemen,bia wak den spa&amp;ntilde;o y bo ta ha&amp;ntilde;e.Kiko mensage&amp;nbsp; bo ta dunando un yunan di korsou ora bo si&amp;ntilde;a nan ku nan lenga no ta bon,anto si nan ke papia nan lenga bon mester bia wak kon e ta den spa&amp;ntilde;o pa papia e papiamentu bon?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tur esaki mienetras e palabranna ku si ta papiamentu ta bia perdi.Danki na gobiernu i media,ku ta judando ku e kos aki sin sa ki bofta nan ta bezig ta dal papiamentu,nos kultura i nos junan di korsou.&lt;/p&gt;</description>
 <category domain="http://laprensacur.com/content/taxonomy/term/23">Kriminalidat</category>
 <pubDate>Sun, 12 Aug 2007 12:32:46 -0700</pubDate>
</item>
<item>
 <title>ONE BIG HELL OF THRUTH</title>
 <link>http://laprensacur.com/content/node/9797</link>
 <description>&lt;p&gt;&lt;img alt=&quot;&quot; src=&quot;/content/modules/fckeditor/lib/editor/images/smiley/msn/wink_smile.gif&quot; /&gt;AMANITAMUSKARIA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;font size=&quot;4&quot;&gt;We are going to die, and that makes us the lucky ones. Most people are never going to die because they are never going to be born. The potential people who could have been here in my place but who will in fact never see the light of day outnumber the sand grains of Arabia. Certainly those unborn ghosts include greater poets than Keats, scientists greater than Newton. We know this because the set of possible people allowed by our DNA so massively exceeds the set of actual people. In the teeth of these stupefying odds it is you and I, in our ordinariness, that are here.&lt;br /&gt;&lt;/font&gt;&lt;font color=&quot;#ffaa22&quot; size=&quot;-1&quot;&gt;-- &lt;strong&gt;Richard Dawkins&lt;/strong&gt;, excerpt from Chapter I, &amp;quot;&lt;a href=&quot;http://www.positiveatheism.org/writ/dawkins3.htm#ANAESTHETIC&quot;&gt;The Anaesthetic of Familiarity&lt;/a&gt;,&amp;quot; of &lt;em&gt;Unweaving the Rainbow: Science, Delusion and the Appetite for Wonder&lt;/em&gt; (1998&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;</description>
 <category domain="http://laprensacur.com/content/taxonomy/term/23">Kriminalidat</category>
 <pubDate>Tue, 31 Jul 2007 18:00:35 -0700</pubDate>
</item>
<item>
 <title>Ulandesnan ta skor sumamente abòu riba index internashonal di honestidat</title>
 <link>http://laprensacur.com/content/node/9638</link>
 <description>&lt;p&gt;&lt;font size=&quot;4&quot;&gt;Reader&#039;s Digest, &amp;uacute;ltimamente a&amp;nbsp;hink&amp;aacute; un pruf den otro pa t&amp;egrave;st honestidat di habitantenan di suidatnan grandi den 32 suidatnan mundial.&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;font size=&quot;4&quot;&gt;Fo&#039;i dje t&amp;egrave;st ak&amp;iacute; e suidat ulandes Amsterdam, ku e lug&amp;aacute; 29 rib&#039;e lista di rango, a lag&amp;aacute; solamente 3 suidat su tras.&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;font size=&quot;4&quot;&gt;Den kada pa&amp;iacute;s e t&amp;egrave;std&amp;oacute;nan a laga 30 telef&amp;oacute;n selular riba kaya, un total di 960 telef&amp;oacute;n selular pues.&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;font size=&quot;4&quot;&gt;Na Amsterdam 14 telef&amp;oacute;n a w&amp;ograve;rdu tres&amp;eacute; b&amp;egrave;k di e trintanan k&#039;a depars&amp;eacute; fo&#039;i nan lug&amp;aacute;.&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;font size=&quot;4&quot;&gt;E habitantenan di&amp;nbsp;suidatnan kapital mas honesto ta&amp;nbsp;bib&amp;aacute; den Ljubljana, ku ta e kapital di Slovenia i ademas e suidat mas chikitu&amp;nbsp;fo&#039;i e inbestigashon. Ak&amp;iacute; 29 dje ha&amp;ntilde;ad&amp;oacute;nan dje selularnan a tres&amp;eacute; esak&amp;iacute;nan b&amp;egrave;k.&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;font size=&quot;4&quot;&gt;Ma tamb&amp;eacute; na Toronto, Canada, ku enb&amp;egrave;rdat t&#039;un suidat ku miyones di habitante, per&amp;oacute; ku no ta e kapital, 28 dje telefonnan selular a w&amp;ograve;rdu tres&amp;eacute; b&amp;egrave;k. &lt;/font&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;font size=&quot;4&quot;&gt;Si e suidatnan Asiatiko Kuala Lumpur i Hongkong, kaminda solamente&amp;nbsp;13 dje telef&amp;ograve;nnan selular a bini b&amp;egrave;k,&amp;nbsp;a skor malu, &amp;nbsp;e suidatnan Asi&amp;aacute;tiko manera Seoul, Manila i Mumbai s&amp;iacute; a skor bon rib&#039;e index di honestidat.&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;font size=&quot;4&quot;&gt;Prom&amp;eacute; ku awor otronan bin ku reakshonnan bas&amp;aacute; riba nan propio ponensianan ku ta sal&amp;iacute; fo&#039;i puntonan di bista&amp;nbsp;di kre&amp;euml;nshanan&amp;nbsp;di defensa propio oblig&amp;aacute;, &amp;nbsp;fanatismo i sobre sensitivismonan p&amp;egrave;rsonal, p&#039;asina sak&amp;aacute; e issue ak&amp;iacute; kompletamente fo&#039;i e area faktual k&#039;ela w&amp;ograve;rdu tres&amp;eacute; aden i kre&amp;aacute; p&amp;egrave;rsh&amp;egrave;pshonnan robes, mi ke bis&amp;aacute; e &amp;uacute;ltimonan ak&amp;iacute; ku ta echonan fo&#039;i e inbestigashonnan ak&amp;iacute; ta papi&amp;aacute; i no suponensianan di nan mes.&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;</description>
 <category domain="http://laprensacur.com/content/taxonomy/term/23">Kriminalidat</category>
 <pubDate>Tue, 24 Jul 2007 13:13:36 -0700</pubDate>
</item>
<item>
 <title>Reakshon riba reakshon di un tal Ryan Smith rib&#039;e tópiko HIV/aids</title>
 <link>http://laprensacur.com/content/node/9605</link>
 <description>&lt;p&gt;&lt;font face=&quot;Comic Sans MS&quot; size=&quot;4&quot;&gt;Kompai, of kisas komai ? No tum&amp;aacute; mi na malu, mi ta tur konfund&amp;iacute; kon mi tin ku yam&amp;aacute; bo. Di naturalesa bo ta bendishon&amp;aacute; ku &amp;quot;uiterlijkheid&amp;quot;nan maskulino, per&amp;oacute; bo sentimentunan kisas ta bis&amp;aacute; ku bo ta femenino. Na prom&amp;eacute; lug&amp;aacute; mi no por komprond&amp;eacute; masha bon kon un hende por uz&amp;aacute; organonan ku naturalesa a dun&amp;aacute; nan pa por uz&amp;aacute; pa nan nesesidatnan (ontlasting) f&amp;iacute;siko, ku ta &amp;egrave;ksist&amp;iacute; dor di alimentashon, pa has&amp;iacute; s&amp;egrave;ks kun&amp;eacute;.&amp;nbsp;Pa por jeg&amp;aacute; na ehekut&amp;aacute; un fantas&amp;iacute;a asina&#039;aki un hende mester ta p&amp;egrave;rv&amp;egrave;rso. Pero pa motibu dje sensitivismo eksager&amp;aacute; mi ta sint&amp;iacute; un sensura enorme riba mi ku mi tin miedu di ekspres&amp;aacute; mi mes liber den un &amp;ograve;f otro &amp;quot;aanspreektitel&amp;quot;, pasobra ta pars&amp;eacute; ku nada no ta bon, ya k&#039;e bestia no por w&amp;ograve;rdu yam&amp;aacute; na su n&amp;ograve;mber. Esta un pobresa den idioma no&amp;nbsp;!!!!!!!&amp;nbsp;Pues laga mi ser direkto i kl&amp;aacute; riba bo reakshon riba lokual m&#039;&amp;aacute; pon&amp;eacute; enkuantu di HIV/aids anteriormente. Lag&amp;aacute; mi kumins&amp;aacute; ku bis&amp;aacute; bo ku mi en general no ta bai leu den bo pretenshonnan, paf&amp;oacute; dje lok&amp;eacute; mi a pon&amp;eacute; tokante dje t&amp;oacute;piko di HIV/aids, i na ku&amp;aacute; b&#039;a refer&amp;iacute;, ya ku den bo reakshon, m&#039;a komprond&amp;eacute; ku bo ni sikiera konos&amp;eacute; e hechonan b&amp;egrave;rdadero dje kasonan spes&amp;iacute;fiko ak&amp;iacute; na ku&amp;aacute; am&amp;iacute; a refer&amp;iacute;. Bo reakshon t&amp;aacute;bata un reakshon en general i am&amp;iacute; a papia di (un) kaso(nan) spes&amp;iacute;fiko. Unda ke sea k&#039;ela pas&amp;aacute;. Ulanda &amp;ograve;f no, esak&amp;iacute;nan no ta relevante ya ku mi t&amp;aacute;bata&amp;nbsp;refer&amp;iacute; na kaso(nan) spes&amp;iacute;fiko. Den bo sensividat eksager&amp;aacute; pa k&#039;e t&amp;oacute;piko HIV/aids/homoseksualidat etc. i ku a kulmin&amp;aacute; den rasonalisashonnan ku no ta has&amp;iacute; kaso den e kasonan spes&amp;iacute;fikonan ak&amp;iacute;, b&#039;a bir&amp;aacute; siegu p&#039;e hecho ku por ta trat&amp;aacute; ak&amp;iacute; di kasonan konkreto mes i tum&amp;aacute; un bu&amp;egrave;lta, opinando un monton di kosnan fuera di esfera dje kasonan spes&amp;iacute;fiko, ya ku bo sensividat a oblig&amp;aacute; bo di aktiv&amp;aacute; bo fanatismo i atak&amp;aacute; pa loko. Na di dos lug&amp;aacute; si bo por t&#039;asina leu na komprend&amp;eacute; kiko m&#039;a skirb&amp;iacute; na Papiamentu, aunk&amp;eacute; mi tin ku bis&amp;aacute; ku bo ta &amp;quot;sla de plank totaal mis&amp;quot; den bo reakshon, ya ku bo ta focus riba kosnan fo&#039;i e area dje issue mes, enbes di reakshon&amp;aacute; riba e issue, per&amp;oacute; sobretodo bo ta falt&amp;aacute; r&amp;egrave;sp&amp;egrave;t i demonstr&amp;aacute; un menospresio enorme dor di reakshon&amp;aacute; den un idioma ku no t&#039;e idioma den ku&amp;aacute; e &amp;ograve;utor ak&amp;iacute; a pon&amp;eacute; su ponensianan. Kisas tamb&amp;eacute; arogansha ku ta sal&amp;iacute; fo&#039;i e ma&amp;ntilde;a pa sal&amp;iacute; den defensa ora ta trat&amp;aacute; sorto di t&amp;oacute;pikonan asina&#039;k&amp;iacute; ? Of kisas pa motibu di komplego pa ku propio kultura, kol&amp;oacute; i idioma bo a disid&amp;iacute; di reakshon&amp;aacute; den otro idioma ? Of kisas pa purba hung&amp;aacute; sab&amp;iacute; k&#039;e t&amp;oacute;piko ? Ademas un sabidur&amp;iacute;a kopi&amp;aacute; fo&#039;i d&amp;ograve;ktrinanan homos&amp;egrave;ksual di suelanan friw ? &lt;/font&gt;&lt;font face=&quot;Comic Sans MS&quot; size=&quot;4&quot;&gt;Busk&amp;aacute; prom&amp;eacute; pa s&amp;aacute; kiko t&amp;aacute; e hechonan den e kasonan spes&amp;iacute;fiko ku am&amp;iacute; a tres&amp;eacute; dilanti ak&amp;iacute; enbes di reakshona for di un kondukto pro homos&amp;egrave;ksualidat i di fanatismo homos&amp;egrave;ksual enbes di konos&amp;eacute; e hechonan, i reakshon&amp;aacute; a base d&amp;iacute;, &amp;ograve;f, den kuadro dj&#039;esak&amp;iacute;nan. Ku mi ta ha&amp;ntilde;&amp;aacute; algo sat&amp;aacute;niko den e kaso k&amp;eacute; &amp;ograve;utornan dje maldat di injekshon ku HIV, t&#039;esakinan ta faktual i nada otro, kompai/komai, despues&amp;nbsp;ku nan a&amp;nbsp;mand&amp;aacute; e v&amp;iacute;ktimanan leu ku bebida i droga, t&#039;esak&amp;iacute;nan ta faktual i nada otro, kompai/komai, lokual a pon&amp;eacute; k&#039;e v&amp;iacute;ktimanan a has&amp;iacute; denunsia, si denunsia, manera bo ta les&amp;aacute; ak&amp;iacute;, esak&amp;iacute;nan ta faktual i nada otro, kompai/komai, dus nada vrijwillig manera ab&amp;oacute; kera pretend&amp;eacute;,&amp;nbsp;saliendo fo&#039;i puntonan di bista general di d&amp;ograve;ktrinanan homos&amp;egrave;ksual di suelanan friw, dje kasonan ak&amp;iacute; na polis, no ta nifik&amp;aacute; ku mi tin algu di haber ku religi&amp;oacute;n manera b&#039;a disid&amp;iacute; di supon&amp;eacute; kontra di mi, sino s&amp;iacute;mplemente tin tur kos di haber ku un ekspreshon popular &amp;ograve;f komun, manera nos tur ta uz&amp;aacute;, meskos ku bo por skoh&amp;eacute;&amp;nbsp;otro palabranan ku ta por eh&amp;egrave;mpel &amp;quot;aktonan di barbaridat&amp;quot;. B&#039;a bir&amp;aacute; p&amp;egrave;rsonal i mi no a t&amp;aacute;bata p&amp;egrave;rsonal, invent&amp;aacute; yen di kos sobre mi p&amp;egrave;rsona etc., hink&amp;aacute; e kasonan spes&amp;iacute;fiko ku m&#039;a atend&amp;eacute; kun&amp;eacute; den e kuadro konos&amp;iacute; d&amp;ograve;ktrinario i modelario, sin ku nan aplikashon t&amp;aacute;bata has&amp;iacute; kaso den e kasonan spes&amp;iacute;fiko ak&amp;iacute;,&amp;nbsp;sin ku am&amp;iacute; na mi turno den mi ponensia(nan) t&amp;aacute;bata p&amp;egrave;rsonal kontra di bo. Kisas den e kaso spes&amp;iacute;fiko ak&amp;iacute; e sapatu por a pas bo presis ? Ken s&amp;aacute; ? Am&amp;iacute; en todo kaso no por kontesta e pregunta ak&amp;iacute;. T&#039;abo mes t&#039;esun ku tin ku kontest&#039;&amp;eacute;. Raz&amp;oacute;nnan pa ku&amp;aacute; mi no t&amp;aacute;bata tin ni gan&amp;aacute; pa kontest&amp;aacute;. Bisando e lokualnan mi t&amp;aacute;bata tin di bis&amp;aacute; ak&amp;iacute; riba mi ta ser&amp;aacute; e kaso ak&amp;iacute; i no ta mir&amp;aacute; pakiko pa reakshon&amp;aacute; mas. Atentamente.&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;</description>
 <category domain="http://laprensacur.com/content/taxonomy/term/23">Kriminalidat</category>
 <pubDate>Sat, 21 Jul 2007 15:55:40 -0700</pubDate>
</item>
<item>
 <title>Kòrsou, bo yunan di puru sepa ke sá V</title>
 <link>http://laprensacur.com/content/node/9284</link>
 <description>&lt;p&gt;&lt;font face=&quot;Comic Sans MS&quot; size=&quot;4&quot;&gt;K&amp;ograve;rsou, bo yunan di puru sepa ke s&amp;aacute; si sierto amtenarnan riba bo barika lo sigu&amp;iacute; demostr&amp;aacute; nan arogansia i nan narcismo pa ku pueblo, sigu&amp;iacute; mir&#039;ab&amp;ograve;u rib&#039;e pueblo pa kende nan a w&amp;ograve;rdu apunt&amp;aacute; pa&amp;nbsp;sirb&amp;iacute;, sea k&#039;e konduktonan ak&amp;iacute; ta un &amp;quot;voortzetting&amp;quot; di konduktonan (kolonialmente) hered&amp;aacute; fo&#039;i suelanan friw, pues influensia dor di otro, &amp;ograve;f ku nan ta konduktonan a&amp;iacute;sl&amp;aacute; fo&#039;i historia i ta origin&amp;aacute; fo&#039;i e p&amp;egrave;rsonanan mes su struktura di p&amp;egrave;rsonalidat.&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;font face=&quot;Comic Sans MS&quot; size=&quot;4&quot;&gt;K&amp;ograve;rsou, bo yunan di puru sepa ke s&amp;aacute;, si n&amp;egrave;tw&amp;egrave;rknan di grupitonan di amtenarnan den nan n&amp;egrave;shinan di ara&amp;ntilde;an di maldat, lo sigu&amp;iacute; ku nan trikinan&amp;nbsp;i nan oportunismo i abuzu pa despues bul&amp;aacute; pipa pa nan responsabilidat ora ku nan ta met&amp;eacute; ku derechonan di suidadanonan, saliendo paf&amp;oacute; di nan buki, dor di malinterpret&amp;aacute; &amp;nbsp;derechonan di sernan humano den sosiedat&amp;nbsp;ku sierto &amp;quot;ijdelheid&amp;quot;, sin ku nan ta apt&amp;oacute; pa por tin e profundidat necesario pa por has&amp;iacute; esak&amp;iacute;nan.&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;font face=&quot;Comic Sans MS&quot; size=&quot;4&quot;&gt;K&amp;ograve;rsou, bo yunan di puru sepa ke s&amp;aacute; si den K&amp;ograve;rsou &amp;ograve;ut&amp;oacute;nomo de Reino, lo bo sigu&amp;iacute; toler&amp;aacute; groser&amp;iacute;a, mal espina, falsedat, skondementu di kos pa propio interes&amp;nbsp;di sierto amtenarnan kontra e pueblo di bo barika &amp;ograve;f ku lo bo limpi&amp;aacute; mal konduktonan djesnan ku ta particip&amp;aacute; den e mal konduktonan ak&amp;iacute; pa despues n&#039;e&amp;nbsp;momento oportuno nan lab&amp;aacute; nan man di nobo pa nan propio interes.&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;</description>
 <category domain="http://laprensacur.com/content/taxonomy/term/23">Kriminalidat</category>
 <pubDate>Sat, 07 Jul 2007 17:05:18 -0700</pubDate>
</item>
<item>
 <title>Kòrsòu, bo yunan di puru sepa ke sá IV !</title>
 <link>http://laprensacur.com/content/node/9072</link>
 <description>&lt;p&gt;&lt;font face=&quot;Verdana&quot; size=&quot;4&quot;&gt;K&amp;ograve;rs&amp;ograve;u, bo yunan di puru sepa ke s&amp;aacute; si inkapasidat dje asina yam&amp;aacute; &amp;quot;leidinggevend&amp;quot;nan riba bo barika lo sigu&amp;iacute; kontinu&amp;aacute;.&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;font face=&quot;Verdana&quot; size=&quot;4&quot;&gt;K&amp;ograve;rs&amp;ograve;u, bo yunan di puru sepa ke s&amp;aacute; si esnan pon&amp;eacute; den posishonnan ku responsabilidat lo sigu&amp;iacute; purba maskar&amp;aacute; nan inkapasidat dor di &amp;quot;schuif&amp;quot; nan responsibildatnan riba esnan asina yam&amp;aacute; &amp;quot;ondergeschikt&amp;quot;nan.&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;font face=&quot;Verdana&quot; size=&quot;4&quot;&gt;K&amp;ograve;rs&amp;ograve;u, bo yunan di puru sepa ke s&amp;aacute; si lo bo&amp;nbsp;sigu&amp;iacute; p&amp;egrave;rmit&amp;iacute;&amp;nbsp;esnan inkapasit&amp;aacute; sigu&amp;iacute; ku nan trikinan den nan n&amp;egrave;shinan di ara&amp;ntilde;a, pa por skond&amp;eacute; nan inkapasidat pa bien di nan propio interesnan p&amp;egrave;rsonal i famanan ku nan ke kre&amp;aacute; pa nan mes pa&amp;nbsp;bien di nan&amp;nbsp;karera p&amp;egrave;rsonal, sin ku nan ta digno di kr&amp;eacute;dito di por tin e famanan ak&amp;iacute; niun momentu s&amp;oacute;, ya ku nan ta p&amp;egrave;rhudikante pa otronan den sosiedat, &amp;ograve;f ku lo bo kor&amp;eacute; ku nan prom&amp;eacute; ku ta lat, pa bien di bo adelanto ?&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;font face=&quot;Verdana&quot; size=&quot;4&quot;&gt;K&amp;ograve;rs&amp;ograve;u, bo yunan di puru sepa ke s&amp;aacute;, si bo lo sigu&amp;iacute; p&amp;egrave;rmit&amp;iacute; esnan inkapasit&amp;aacute; sigu&amp;iacute; aplik&amp;aacute; i/&amp;ograve;f interpret&amp;aacute; derechonan i reglanan den sosiedat, ku nan bista fih&amp;aacute; riba nan propio interesnan p&amp;egrave;rsonal pa ku nan karera i/&amp;ograve;f den nan propio p&amp;egrave;rs&amp;egrave;pshon i nan &amp;quot;zelfopgelegde&amp;quot; kadena&amp;nbsp;di&amp;nbsp;maldatnan enmaskar&amp;aacute; ku nan sonrisa&amp;nbsp;pa nan propio kara i nan propio (posibel) benefisionan p&amp;egrave;rsonal&amp;nbsp;pa entre otro nan karera, lo sigu&amp;iacute; promov&amp;eacute; i manten&amp;eacute; inhustisia&amp;nbsp;dor di falt&amp;aacute; ku derechonan humano riba bo barika, &amp;ograve;f ku lo bo kor&amp;eacute; ku nan na mal &amp;ograve;rdu &amp;ograve;f n&amp;ograve; fo&#039;i riba bo barika, p&#039;asina restables&amp;eacute; hustisia, &amp;ograve;rden i felisidat pa tur bo yunan, kab&amp;aacute; ku oportunismo, enga&amp;ntilde;o i mentira di amtenarnan kontra esnan suak den sosiedat, ladronisia komet&amp;eacute; kontra esnan suak den sosiedat, esklabitut riba merkadonan apstrakto, kre&amp;aacute;, impon&amp;eacute;&amp;nbsp;pa i/&amp;ograve;f influensha p&#039;esnan di suelanan friw i&amp;nbsp;ku katibunan mod&amp;egrave;rno i sinb&amp;egrave;rguensa a adapt&amp;aacute; nan mes na dje, pa puru oportunismo i pa puru interesnan p&amp;egrave;rsonal.&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;</description>
 <category domain="http://laprensacur.com/content/taxonomy/term/23">Kriminalidat</category>
 <pubDate>Wed, 27 Jun 2007 10:07:16 -0700</pubDate>
</item>
</channel>
</rss>
